Bill Hodges har nyligen blivit pensionerad från sitt jobb som polis, och hans liv känns tomt och meningslöst. Han funderar allvarligt på självmord - tills ett brev dyker upp i hans brevlåda. Det är från någon som påstår sig vara en av de mördare som Hodges aldrig fick fast - den galning som körde en stulen Mercedes rakt in i en folkmassa och dödade åtta människor. Det är ett fall som Hodges aldrig kunnat släppa och nu blir han i det närmaste besatt av att lösa gåtan med vem Mr Mercedes är. Det är en farlig lek, där det hela tiden är oklart vem som är jagad och vem som är den jagade.
Det här är en av väldigt få Stephen King-romaner som inte innehåller ett endaste övernaturligt element. Det är en regelrätt thriller, rakt upp och ned, och det visar sig att King fixar också detta utan minsta problem. Jag har som sagt mina dubier vad gäller deckargenren, och det händer att jag tycker att Mr Mercedes närmar sig det där jag verkligen hatar - stereotypen med den försupne polisen, en galning i en källare och en massa detektivarbete. Men det vägs upp av en del skräckelement och av att boken ändå är så pass spännande som den är.
För det är ju ändå Stephen King. Boken har det där som är så typiskt honom - drivet, om än ibland sävligare än vad jag skulle ha önskat mig - och inslag av ren skräck som jag verkligen uppskattar. Om det är något King verkligen kan, så är det att skapa skurkar man verkligen kan tro på och hata som om de vore levande, och Mr Mercedes är inget undantag.
Jag känner King och hans språk så väl vid det här laget att läsningen av Mr Mercedes känns ganska bekväm, som att gå en ganska välkänd väg utan några märkliga svängar eller hinder. Det är ett jämnt, detaljerat och preciserat språk och en väl utförd berättelse. Dock kan jag ibland undra om inte översättningen skaver en aning - emellanåt tycker jag att den engelska ordföljden liksom lyser igenom och det ger ett lite uppstyltat och svårsmält intryck. Det gör också en viss gubbighet som King har lagt sig till med och som är svår att bortse ifrån.
Men själva berättelsen gillar jag faktiskt mer än vad jag från början trodde att jag skulle göra, och jag gillar upplägget där an får följa både Hodges och Mr Mercedes. På det sättet vet man mer som läsare än vad karaktärerna gör, vilket bidrar till spänningen. Det råder inget tvivel om att King kan sina grejer och vet precis vilka knappar han ska trycka på. Framåt slutet blir boken extremt spännande och det är väldigt svårt att lägga den ifrån sig.
Mr Mercedes är också första delen i en planerad trilogi om Bill Hodges. Jag tycker det känns ganska kul eftersom King mest gett ut enskilda romaner och inga serier, om man bortser från hans opus Det mörka tornet. Om det är något jag uppskattar hos Kings enorma produktion är det framför allt att han inte är rädd för att prova på nya saker - från seriealbum till filmmanus och e-böcker. Att läsa något så ovanligt från honom som en trilogi thrillers får ändå anses vara rätt kul, även om jag inte är ett fan av genren i fråga. Alltså väntar jag nu på nästa del i serien, som inte kommit ut än, men som heter Finders Keepers på engelska. Vad svenska boken kommer heta återstår att se, men jag ska definitivt läsa den.
"Mr. Mercedes", 2014
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar